

Förorenat tvättvatten från sopkärl är juridiskt avloppsvatten (miljöbalken 9 kap. 2 §).
Avloppsvatten ska renas eller tas om hand – inte spolas ut på mark eller i dagvatten (9 kap. 7 §).
En dagvattenbrunn renar ingenting – den går oftast orenad rakt ut mot Göta älv, sjöar och hav.
Bevisbördan ligger på den som spolar ut. Försiktighetsprincipen gäller (2 kap. 3 §).
Kommunen kan förelägga och förbjuda vid vite (26 kap.) – i värsta fall miljöbrott (29 kap.).
Den lagliga lösningen: vattnet samlas upp i sluten tank och lämnas till godkänd anläggning.
Det vi häller i gatans brunnar i Göteborg kan hamna i exakt det vatten vi sedan dricker.

Göteborgs dricksvatten bereds till största del av råvatten från Göta älv, med intag vid Lärjeholm och rening i vattenverken i Alelyckan och Lackarebäck. Göta älv är därför stadens i särklass största vattenskyddsområde – inom det krävs anmälan eller tillstånd för att hantera kemikalier och avlopp.
När smutsvatten hälls i en gatubrunn rinner det orenat vidare mot älven, sjöarna och havet. Tvättvattnet från ett sopkärl kan i värsta fall hamna i samma vatten som hundratusentals göteborgare senare dricker. Att skydda Göta älv är inte bara en miljöfråga – det är en dricksvattenfråga.
Den vanligaste missuppfattningen: ”det rinner ju ner i en brunn, då tas det väl om hand”. Fel – gatans dagvattenbrunnar är inte kopplade till reningsverket.
Regn- och smältvatten från tak, gator och brunnar. Leds i separata ledningar oftast orenat direkt till Göta älv, sjöar och hav. Allt du häller här hamnar i naturen utan rening.
Det smutsiga vattnet från kök, toalett och tvätt. Leds till avloppsreningsverk och renas innan det släpps ut. Hit hör förorenat vatten – men även avloppet har regler.

Tvättvattnet som rinner av kärlet är allt annat än rent – det måste samlas upp, inte hamna i brunnen.
Tvättvatten från sopkärl är i praktiken koncentrerat avloppsvatten. Släpps det ut orenat drabbar det vattenmiljön direkt.
Näringsämnena (kväve och fosfor) i matavfall göder algblomning, och det organiska materialet förbrukar syret i vattnet. Resultat: grumligt vatten, otjänligt badvatten och döda bottnar.
Organiskt avfall innehåller tarmbakterier som E. coli och salmonella. EHEC kan ge allvarlig njursvikt – vanligast hos barn under 5 år. Smutsvatten där barn och husdjur leker är en direkt hälsorisk.
Hälls smutsvattnet på marken tränger det ner och kan nå grundvattnet. Risken är särskilt stor i områden med tunna jordlager och sprickrik berggrund – plus lukt, flugor och råttor.
Olika kärl, olika föroreningar – men allt hör hemma i ett reningsverk, inte i naturen.

”Avloppsvatten innehåller bakterier, virus och parasiter som kan ge upphov till sjukdomar … de två mest betydande näringsämnena är fosfor och kväve.” — NSVA
Samma regelverk som gör det olagligt att tvätta bilen på gatan – för smutsvattnet hamnar på samma ställe.
”Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet …”
Vatten som spolat ur ett sopkärl innehåller matrester, lakvatten, fett och bakterier. Det är per definition ”flytande orenlighet” och räknas därmed som avloppsvatten – då gäller hela miljöbalkens regelverk.
Miljöbalk (1998:808) · Havs- och vattenmyndigheten · Läs lagtexten
”Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.”
Den centrala förbudsregeln. Att spola ut vattnet på gräsmattan eller i dagvattenbrunnen är varken rening eller godkänt omhändertagande – det leder orenat vatten rakt ut i naturen.
Miljöbalk (1998:808) · Havs- och vattenmyndigheten · Läs lagtexten
”Försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet …”
Bevisbördan är omvänd – det är du som måste visa att utsläppet är ofarligt, inte myndigheten som måste bevisa skada. ”Jag visste inte” gäller inte, och redan risken för skada räcker.
Miljöbalk (1998:808) · Naturvårdsverket · Läs lagtexten
”Tillsynsmyndigheten får besluta om de förelägganden och förbud som behövs … Beslut får förenas med vite.”
Göteborgs miljöförvaltning kan beordra en fastighetsägare, BRF eller privatperson att sluta – och koppla beslutet till vite, en bötesliknande summa som tas ut om man inte rättar sig.
Miljöbalk (1998:808), riksdagen.se · Läs lagtexten
”En verksamhet eller åtgärd får inte … tillåtas om den ger en otillåten försämring av vattenmiljön …”
Enligt icke-försämringskravet och miljökvalitetsnormerna (vattenförvaltningsförordningen) får förorenat tvättvatten inte behandlas som ”ofarligt dagvatten” – det får inte försämra statusen i Göta älv eller andra vatten.
Miljöbalk (1998:808) · Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) · Naturvårdsverket · Läs lagtexten
”Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet … som bidragit till en föroreningsskada … är ansvarig för det avhjälpande som behövs.”
Föroreningsansvaret kan träffa både den som utför tvätten och fastighetsägaren. Den som upptäcker en förorening är dessutom skyldig att genast underrätta tillsynsmyndigheten.
Miljöbalk (1998:808), riksdagen.se · Läs lagtexten
Hela Sverige är redan överens om att gatutvätt av bil är förbjudet och miljöskadligt. Sopkärlstvätt lyder under exakt samma regler.
Tvättvattnet rinner orenat via dagvattenbrunnen rakt ut i naturen – bara att smutsvattnet från ett sopkärl innehåller matrester, bakterier och organiskt avfall i stället för olja. Göteborgs Stad nämner uttryckligen sopkärl i sina råd.
”Tvätta därför inte bilen, sopkärlet eller skottkärran och låt smutsvattnet rinna ner i gatubrunnen.” — NSVA
Miljöbalkens hänsynsregler lägger bevisbördan på den som vidtar åtgärden. Och tillsynsmyndigheten har verktyg.
Avgift som tas ut även utan uppsåt (strikt ansvar): 5 000 kr för att inrätta en tillståndspliktig avloppsanordning utan tillstånd, 3 000 kr utan anmälan. Förordning (2012:259).
Lämnar tvättvattnet rester på allmän eller insynlig plats kan det vara nedskräpning: böter eller fängelse i högst ett år.
Orsakar utsläppet en skadlig förorening i mer än ringa omfattning kan det utgöra miljöbrott: böter eller fängelse i högst två år.
Företag, fastighetsägare och BRF ska fortlöpande förebygga miljöpåverkan. En yrkesmässig kärltvätt är ett sätt att uppfylla detta.
Mark- och miljööverdomstolen har stoppat utsläpp av avloppsvatten när rening inte kunnat visas (M 13819-19), och slagit fast att även enkla gråvatten- och infiltrationslösningar är tillståndspliktiga avloppsanordningar – där miljösanktionsavgift kan tas ut när tillstånd saknas (M 2950-22, M 4569-13). Argumentet ”man kan väl bara leda ut vattnet i marken” håller alltså inte.
En ärlig nyans: Vissa kommunala hushållsråd säger att en privatperson kan skölja sitt egna kärl på gräs eller grus. Det gäller den allra enklaste situationen – inte återkommande eller yrkesmässig tvätt av smutsigare kärl, där vattnet innehåller rengöringsmedel, slam och organiska rester. Då gäller den strängare ramen i miljöbalken, vattentjänstlagen och kommunens ABVA, och vattnet ska samlas upp eller ledas till spillvatten efter samråd med VA-huvudmannen.
Vi tvättar med hetvatten i ett slutet system, samlar upp smutsvattnet i en sluten tank och lämnar det på godkänd anläggning. Det är inte en ”extra tjänst” – det är det enda lagliga sättet, och det skyddar Göta älv och vår gemensamma natur.
Om de juridiska formuleringarna: Definitionen av avloppsvatten (9 kap. 2 §), kravet på rening (9 kap. 7 §) och försiktighetsprincipen (2 kap. 3 §) gäller direkt. Att ett enskilt utsläpp utgör nedskräpning (29 kap. 7 §) eller miljöbrott (29 kap. 1 §) kräver att vissa kvalifikationer är uppfyllda – därför skriver vi ”kan utgöra”. Sidan är informativ och utgör inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet; kontakta Göteborgs miljöförvaltning för bindande besked.


Förorenat tvättvatten från sopkärl är juridiskt avloppsvatten (miljöbalken 9 kap. 2 §).
Avloppsvatten ska renas eller tas om hand – inte spolas ut på mark eller i dagvatten (9 kap. 7 §).
En dagvattenbrunn renar ingenting – den går oftast orenad rakt ut mot Göta älv, sjöar och hav.
Bevisbördan ligger på den som spolar ut. Försiktighetsprincipen gäller (2 kap. 3 §).
Kommunen kan förelägga och förbjuda vid vite (26 kap.) – i värsta fall miljöbrott (29 kap.).
Den lagliga lösningen: vattnet samlas upp i sluten tank och lämnas till godkänd anläggning.
Det vi häller i gatans brunnar i Göteborg kan hamna i exakt det vatten vi sedan dricker.

Göteborgs dricksvatten bereds till största del av råvatten från Göta älv, med intag vid Lärjeholm och rening i vattenverken i Alelyckan och Lackarebäck. Göta älv är därför stadens i särklass största vattenskyddsområde – inom det krävs anmälan eller tillstånd för att hantera kemikalier och avlopp.
När smutsvatten hälls i en gatubrunn rinner det orenat vidare mot älven, sjöarna och havet. Tvättvattnet från ett sopkärl kan i värsta fall hamna i samma vatten som hundratusentals göteborgare senare dricker. Att skydda Göta älv är inte bara en miljöfråga – det är en dricksvattenfråga.
Den vanligaste missuppfattningen: ”det rinner ju ner i en brunn, då tas det väl om hand”. Fel – gatans dagvattenbrunnar är inte kopplade till reningsverket.
Regn- och smältvatten från tak, gator och brunnar. Leds i separata ledningar oftast orenat direkt till Göta älv, sjöar och hav. Allt du häller här hamnar i naturen utan rening.
Det smutsiga vattnet från kök, toalett och tvätt. Leds till avloppsreningsverk och renas innan det släpps ut. Hit hör förorenat vatten – men även avloppet har regler.

Tvättvattnet som rinner av kärlet är allt annat än rent – det måste samlas upp, inte hamna i brunnen.
Tvättvatten från sopkärl är i praktiken koncentrerat avloppsvatten. Släpps det ut orenat drabbar det vattenmiljön direkt.
Näringsämnena (kväve och fosfor) i matavfall göder algblomning, och det organiska materialet förbrukar syret i vattnet. Resultat: grumligt vatten, otjänligt badvatten och döda bottnar.
Organiskt avfall innehåller tarmbakterier som E. coli och salmonella. EHEC kan ge allvarlig njursvikt – vanligast hos barn under 5 år. Smutsvatten där barn och husdjur leker är en direkt hälsorisk.
Hälls smutsvattnet på marken tränger det ner och kan nå grundvattnet. Risken är särskilt stor i områden med tunna jordlager och sprickrik berggrund – plus lukt, flugor och råttor.
Olika kärl, olika föroreningar – men allt hör hemma i ett reningsverk, inte i naturen.

”Avloppsvatten innehåller bakterier, virus och parasiter som kan ge upphov till sjukdomar … de två mest betydande näringsämnena är fosfor och kväve.” — NSVA
Samma regelverk som gör det olagligt att tvätta bilen på gatan – för smutsvattnet hamnar på samma ställe.
”Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet …”
Vatten som spolat ur ett sopkärl innehåller matrester, lakvatten, fett och bakterier. Det är per definition ”flytande orenlighet” och räknas därmed som avloppsvatten – då gäller hela miljöbalkens regelverk.
Miljöbalk (1998:808) · Havs- och vattenmyndigheten · Läs lagtexten
”Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.”
Den centrala förbudsregeln. Att spola ut vattnet på gräsmattan eller i dagvattenbrunnen är varken rening eller godkänt omhändertagande – det leder orenat vatten rakt ut i naturen.
Miljöbalk (1998:808) · Havs- och vattenmyndigheten · Läs lagtexten
”Försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet …”
Bevisbördan är omvänd – det är du som måste visa att utsläppet är ofarligt, inte myndigheten som måste bevisa skada. ”Jag visste inte” gäller inte, och redan risken för skada räcker.
Miljöbalk (1998:808) · Naturvårdsverket · Läs lagtexten
”Tillsynsmyndigheten får besluta om de förelägganden och förbud som behövs … Beslut får förenas med vite.”
Göteborgs miljöförvaltning kan beordra en fastighetsägare, BRF eller privatperson att sluta – och koppla beslutet till vite, en bötesliknande summa som tas ut om man inte rättar sig.
Miljöbalk (1998:808), riksdagen.se · Läs lagtexten
”En verksamhet eller åtgärd får inte … tillåtas om den ger en otillåten försämring av vattenmiljön …”
Enligt icke-försämringskravet och miljökvalitetsnormerna (vattenförvaltningsförordningen) får förorenat tvättvatten inte behandlas som ”ofarligt dagvatten” – det får inte försämra statusen i Göta älv eller andra vatten.
Miljöbalk (1998:808) · Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) · Naturvårdsverket · Läs lagtexten
”Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet … som bidragit till en föroreningsskada … är ansvarig för det avhjälpande som behövs.”
Föroreningsansvaret kan träffa både den som utför tvätten och fastighetsägaren. Den som upptäcker en förorening är dessutom skyldig att genast underrätta tillsynsmyndigheten.
Miljöbalk (1998:808), riksdagen.se · Läs lagtexten
Hela Sverige är redan överens om att gatutvätt av bil är förbjudet och miljöskadligt. Sopkärlstvätt lyder under exakt samma regler.
Tvättvattnet rinner orenat via dagvattenbrunnen rakt ut i naturen – bara att smutsvattnet från ett sopkärl innehåller matrester, bakterier och organiskt avfall i stället för olja. Göteborgs Stad nämner uttryckligen sopkärl i sina råd.
”Tvätta därför inte bilen, sopkärlet eller skottkärran och låt smutsvattnet rinna ner i gatubrunnen.” — NSVA
Miljöbalkens hänsynsregler lägger bevisbördan på den som vidtar åtgärden. Och tillsynsmyndigheten har verktyg.
Avgift som tas ut även utan uppsåt (strikt ansvar): 5 000 kr för att inrätta en tillståndspliktig avloppsanordning utan tillstånd, 3 000 kr utan anmälan. Förordning (2012:259).
Lämnar tvättvattnet rester på allmän eller insynlig plats kan det vara nedskräpning: böter eller fängelse i högst ett år.
Orsakar utsläppet en skadlig förorening i mer än ringa omfattning kan det utgöra miljöbrott: böter eller fängelse i högst två år.
Företag, fastighetsägare och BRF ska fortlöpande förebygga miljöpåverkan. En yrkesmässig kärltvätt är ett sätt att uppfylla detta.
Mark- och miljööverdomstolen har stoppat utsläpp av avloppsvatten när rening inte kunnat visas (M 13819-19), och slagit fast att även enkla gråvatten- och infiltrationslösningar är tillståndspliktiga avloppsanordningar – där miljösanktionsavgift kan tas ut när tillstånd saknas (M 2950-22, M 4569-13). Argumentet ”man kan väl bara leda ut vattnet i marken” håller alltså inte.
En ärlig nyans: Vissa kommunala hushållsråd säger att en privatperson kan skölja sitt egna kärl på gräs eller grus. Det gäller den allra enklaste situationen – inte återkommande eller yrkesmässig tvätt av smutsigare kärl, där vattnet innehåller rengöringsmedel, slam och organiska rester. Då gäller den strängare ramen i miljöbalken, vattentjänstlagen och kommunens ABVA, och vattnet ska samlas upp eller ledas till spillvatten efter samråd med VA-huvudmannen.
Vi tvättar med hetvatten i ett slutet system, samlar upp smutsvattnet i en sluten tank och lämnar det på godkänd anläggning. Det är inte en ”extra tjänst” – det är det enda lagliga sättet, och det skyddar Göta älv och vår gemensamma natur.
Om de juridiska formuleringarna: Definitionen av avloppsvatten (9 kap. 2 §), kravet på rening (9 kap. 7 §) och försiktighetsprincipen (2 kap. 3 §) gäller direkt. Att ett enskilt utsläpp utgör nedskräpning (29 kap. 7 §) eller miljöbrott (29 kap. 1 §) kräver att vissa kvalifikationer är uppfyllda – därför skriver vi ”kan utgöra”. Sidan är informativ och utgör inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet; kontakta Göteborgs miljöförvaltning för bindande besked.